Baskisk författare

Marie Darrieussecq

Om boken

nte sedan Françoise Sagans debut med Ett moln på min skyn har en debutant väckt så många uppmärksamhet i Frankrike som Marie Darrieussecq gjorde med Suggestioner (på svenska ). När hon nu återkommer med enstaka ny roman, Fantomer, har den franska kritikerna sett löftena från den lyckosamma debuten infriade. En man går ut att köpa bröd, eftersom hans fru som vanligt glömt det, och kommer inte tillbaka, han tycks spårlöst försvunnen. Boken handlar om de reaktioner liksom försvinnandet utlöser hos kvinnan ? bestörtning, saknad, ånger, ilska, självrannsakan, ångest, förträngning ? och hur vardagen därmed rämnar och förvandlas till en existentiell mardröm. Det är återhållsamt och suggestivt berättat, alldeles utan det vilda fantasteri såsom präglade suggestioner. Marie Darrieussecq är född i Bayonne , har gått ut Ecole Normale Supérieure och undervisar inom litteraturhistoria. Debutromanen Suggestioner är översatt mot 34 språk och har sålt inom långt över exemplar

Sedan ETA lagt ned vapnen har turismen blomstrat i Baskien. Författarna har dock fortsatt att bearbeta konflikten, skriver Henrik Nilsson.

Baskien rymmer stora olikheter på en små yta. Det kan tyckas långt mellan de stimmiga pintxosbarerna i Bilbao samt bergstrakternas stillsamt klingande fårbjällror. Sedan ETA lade ner sina vapnen har turismen blomstrat och utländska besökare förknippar idag regionen mer med konstmuseer och gastronomi än med bilbomber och avrättningar. Spänningarna mellan baskiskt och spanskt, mellan självständighetssträvanden och centralrege­ring, fortsätter samtidigt att prägla vardag och politik i den på denna plats delen av den iberiska halvön.

I jämförelse med de katalanska och galiciska traditionerna är den skriftliga litteraturen på baskiska förhållandevis ung. Den har givetvis präglats av särarten och utsattheten hos detta så kallade isolatspråk, vars ursprung samt släktband ännu inte slagits fast från språkvetarna. Därför är det heller ej konstigt att den baskisk

Dragspelarens son - Bernardo Atxaga

Jan-Olov Carlsson,

Dragspelarens son av Bernardo Atxaga är en sammansatt och utvecklad episk roman om kulturell och språklig identitet, om fascismens kväsande av den baskiska nationalismen, om motstånd och kamp i en baskisk bygd. Men den är också en kärleksförklaring till den baskiska naturen och dem vardagliga miljöerna på landsbygden.

Bernardo Atxaga har alltid skrivit sina böcker på baskiska. Under Francodiktaturen var det ett tydlig politisk markering. För 15 år sedan läste jag två av dem tre tidigare översatta romanerna av Atxaga, Den ensamme mannen och Dessa himlar. I dessa båda romaner behandlar han den baskiska nationalismen med utgångspunkt från ETA-aktivister som ansätts med tvivel samt skuldkänslor för de dåd de medverkat i. Ämnesvalet låg nära till hands. Atxaga hade själv en lös koppling till separatiströrelsen ETA p&ari

.