Varför använder man metaforer
En enkel definition av metaforik är för att någonting står för något annat – uttrycket att ha en räv på baksidan örat står till exempel för för att ’vara bakslug’ (Svenska Akademiens ordlista). inom detta uttryck liksom i många andra är det något konkret som symboliserar något abstrakt. Många idiom och stående uttryck är metaforiska. Metaforer kan existera oerhört slagkraftiga och säga mer än många ”vanliga” ord, men det ligger i sakens natur att deras innebörd inte är genomskinlig, det vill yttra att det inte alltid är uppenbart vad de står för. Därför sker det att metaforer används på en annat sätt än det gängse samt att det blir glidningar i deras betydelse.
Ibland blandas två bildliga uttryck liksom inte passar ihop, så att effekten blir komisk. Detta kallas av tradition katakres, och ordböckerna ger det kända exemplet tidens tand som läker varenda sår. Här krockar bilderna betänkligt, eftersom en tand inte kan läka några sår. Det som brukar sägas läka sår är tiden, men den liksom infört tidens
Metaforer definieras i Svensk ordbok utgiven från Svenska Akademien (SO) som ’uttryck såsom används om något som liknar detta som uttrycket egentligen står för’. oss använder metaforer när vi kallar kamelen öknens skepp och när vi talar om en het diskussion i betydelsen ’en livlig diskussion’. Det är enkel att tänka på metaforer som enstaka mer eller mindre poetiska bilder, dock i själva verket är de något som genomsyrar allt språk. Att nyttja metaforer är att låta en sak symbolisera en annan, och detta existerar en grundläggande egenskap hos mänskligt tungomål över huvud taget. Språket är ju ett symbolsystem där ljudsekvenser eller bokstavskombinationer representerar innehåll. Vi är inte medvetna ifall att en stor del av dem ord vi dagligen använder ursprungligen existerar metaforer. Vi är inte medvetna om för att en stor del av de mening vi dagligen använder ursprungligen är metaforer. Det gäller i synnerhet abstrakta mening som ofta är metaforiskt bildade från konkreta ord. Det vanliga adverbet bara ’endast’
Här följer exempel på några vanliga metaforer som kan vara verksamma i samband med uppsatsskrivande: Isberget | en isberg visar bara en del från sin massa ovanför ytan medan större delen är osynlig för betraktaren. dock även de delar som inte syns är nödvändiga för att isberget bör flyta. På samma sätt som en isberg kan man säga att bara en del av en utredning bör vara synlig, d.v.s. kommuniceras, för läsaren. Det gäller för utredaren att rulla isberget så att den rätta delen blir synlig. Vilken del det är beror på läsarens förkunskaper och intressen. Man kan alltså som utredare behöva visa upp olika delar för olika betraktare, d.v.s. ha olika versioner från sin rapport eller presentation. Liksom isberget behöver sin undervattenskropp för att flyta beh
Metaforer är när vi pratar om ett sak med hjälp av en annan. Många är så etablerade i vårt tungomål och förekommer så frekvent att oss inte ens är medvetna om för att det är metafor. T ex för att säga att det blir tomt, då man inte finner rätt ord alternativt att säga att något är inbyggt när man pratar om saker likt inte alls har med något struktur av bygge att göra. Dessa kallas också för döda, frusna eller konventionaliserade metaforer. Metaforens mål är det man önskar prata om. Källan är det man använder för att prata om målet. Målet kan också kallas för bas eller vehikel. Det finns en myt ifall att man vid vissa diagnoser ej förstår metaforer. De är dock därför grundläggande i vårt språk så för att vi alla använder dem. Vi använder oss däremot av olika typer samt på olika sätt. Skillnaderna varierar samt beror inte bara på om oss har en diagnos eller ej utan även på ålder, kultur mm. Det existerar svårt att prata utan att nyttja metaforer då dom är så grundade i vårt språk. En levande metafor existerar en som är nyska
Metoddoktorn - vägledning för uppsatser och PM i företagsekonomi