Börja inte en mening med
Får man börja en mening med men?
Har du fått lära dig att det ej är språkligt korrekt att börja ett mening med &#;och&#; eller &#;men&#;? Tänk om! Att inleda en mening tillsammans och eller men är fullt acceptabelt, och ibland till och med för att föredra, oavsett om det rör sig om en redaktionell text eller facklitteratur. I Språkriktighetsboken som ges ut av Språkrådet står set att runt var femte &#;men&#; i dagstidningsspråk står som inledande ord i en mening.
Vi vill påstå att &#;och&#; eller &#;men&#; som introduktion på en mening till och tillsammans kan ge bättre flyt i texten, särskilt om meningen behöver delas upp. Med punkt framför får konjunktionen ett helt annan tyngd och blir ett markör för att det nu minsann kommer ett viktigt tillägg. Som inom de här exemplen:
Vi har arbetat tillsammans med SEO under många år och tycker att det är fantastiskt att oss, genom att skriva texter, kan hjälpa våra uppdragsgivare att uppnå förhållandevis snabbt resultat i Googles rankning. Och möjligen ännu viktigare, se til
Det går bra att inleda en fras med och eller men. En fras kan börja med men när den står i motsättning till hela den föregående meningen, inte bara en sektion av den. Ofta kan det existera bättre att inleda meningen med men än att uttrycka motsättningen med en dock eller emellertid, eftersom dessa mening kan uppfattas som alltför formella inom vissa sammanhang. Det går alltså god att skriva till exempel: Experter har intygat att han fått hörselskadan genom för att i alla år ha arbetat såsom musiklärare med fiolelever. Men försäkringskassans läkare vägrar att acceptera hörselskadan som arbetsskada. På motsvarande sätt kan man börja ett mening med och när den innebär ett tillägg till informationen i föregående mening eller meningar. Särskilt när meningen är sista ledet i en uppräkning eller uttrycker ett sl
Har någon sagt till dig att du inte får börja ett mening med och eller men? Glöm det! Meningar som börjar med och eller men är både vanliga samt fullt acceptabla såväl i skönlitteratur vilket i formella brukstexter. I Språkriktighetsboken såsom är utarbetad av Språkrådet kan man läsa att uppskattningsvis vart femte men i dagstidningsspråk står som första mening i en mening. Samma bok har även en teori angående var idén om att inte inleda meningar med och eller men kommer ifrån: ”Föreställningen att man inte bör inleda en mening med och eller dock har nog att göra med övertolkningar av råd av detta slag angående viss återhållsamhet. För barn i tioårsåldern som ska lära sig enkel interpunktion kan det också vara en användbar tumregel att inte börja en fras med och eller men. Men till texter av mer avancerat slag än elvaåringsuppsatser måste den tumregeln överges.” Undvik gärna att börja flera meningar på raken med men.
Med viss regelbundenhet får jag korrektur vid texter jag skrivit där någon påpekar att man inte får börja enstaka mening med ”och”. Jag har ej kunnat hitta någon gemensam nämnare till dessa personer de är både unga och gamla. Uppfattningen om att man inte får börja en mening tillsammans ”och” verkar vara oerhört utbredd samt korsar alla åldersgränser. Men med tanke på att regeln aldrig funnits är kapabel man ju undra varför den existerar så spridd och så starkt omhuldad. Det är många vilket vittnar om att de fått lära sig att man inte får börja en mening med ”och” eller ”men”. Ett flertal av dessa utbildades inom svenska skolor på och talet dock även elever som, likt mig, tagit sig igenom talets Lgr grundskola berättar om att de fått lära sig att ”och” i början av meningen är total tabu. Eftersom jag inte på grund av mitt liv kan förstå varför man inte får börja en mening tillsammans med ”och” bestämde jag mig för för att försöka ta reda på var den
Får man börja en mening med samt eller men?
Var kommer idén ifrån?
Får man börja en mening med ”och”?
Oklart varför man inte får börja ett mening med ”och”