Ölands knop tråd
Rälla-Ekerum, Naturreservat
Naturreservat
- Län: Kalmar län och Öland
- km ifrån dig
0 av 5 stjärnor — (se recensioner)
Åtgärder
Beskrivning
Rälla-Ekerum är ett populärt naturområde som uppskattas av många, alltifrån motionärer och hundägare till bär- och svampplockare. Växter och djur trivs också denna plats. Naturreservatets skira lövskogar, frodiga sumpskogar, sandiga tallskogar och vattenmiljöer är hem till en mångfald av arter.
Betesmark och kunglig vildsvinsjakt
Ädellövskogarna i Rälla-Ekerum är en rest av ett fem mil långt lövskogsbälte som förr sträckte sig från Borgholm ner till Kastlösa. Skogen kallades Strandskogen och nyttjades som betesmark under hundratals år. Den strandnära betesmarken tillhörde kungens jaktmarker fram till talet, precis liksom all utmark på Öland. År planterade kung Fredrik ut ett tal vildsvin här i området. Än idag finns spår efter vad man tror existerar fångstgropar där vildsvinen tvingades ner beneath jakten.
Livsviktiga ekar
I Rälla-E
Södviks sjömarker
En öländsk specialitet
Sjömarker kallas de vidsträckta betesmarker som finns utmed kusten vid östra och sydvästra Öland. Sedan äldre järnåldern, alltså under minst år, besitter ölänningarna hållit sina betesdjur här. Sjömarkerna börjar där den odlade marken slutar och sträcker sig ner till Östersjöns strand.
Betets betydelse
Marker som betats i flera tusen år får ett speciellt djur- och växtliv. De betade strandängarna existerar bland annat utmärkta livsmiljöer för olika vadarfåglar. De bygger sina bon direkt på marken och har bra uppsikt över omgivningarna under tiden de ruvar. Och deras ungar kan lätt ta sig fram på det kortsnaggade underlaget. Blir gräset för högt häckar ej vadarna. Betet gynnar också vissa växter. Till exempel sådana som behöver många ljus eller vars frö helst gror i upptrampad, blottad mark. Några trivs bäst på stränderna, som smultronklöver, kustarun och strandkrypa. I gräsmarker ovan stränderna hittar man majviva, älväxing, ormtunga samt sumpgentia
Pålsteken - “Kungen av knopar” - Så gör du
Vi fann en jättebra beskrivning av den hyllade Pålsteken. enstaka beskrivning med film som Moory publicerat.
En Pålstek kallas ofta för “Kungen från knopar” och är en oundgänglig knop att kunna. Det är en från de vanligaste knoparna till sjöss samt används för att få en fast ögla på en tamp eller lina. I den här guiden lär ni dig att knyta denna användbara knop.
Knopen är användbar i alla möjliga kontext – inte minst vid förtöjning. Öglan behåller sin storlek oavsett belastning vilket gör att den också används vilket livlina vid räddningsinsatser.
En stor fördel med pålsteken är att hur många den än dras åt så existerar den alltid lätt att få upp. För att lossa pålsteken så vänder man bara på den och bryter den. Se videon eller bilderna nedan för att lära dig slå samt lossa en pålstek.
Så tar du upp en pålstek
- Hitta stället under öglan var den lösa repänden omsluter den fasta replängden
- Dra ut den lösa repänden ur ö
Ask (Fraxinus excelsior)
#Klibbal (Alnus glutinosa) Klibbal äger gråaktig bark. Årsskotten är kala samt har hartskörtlar. Vinterknopparna sitter strödda samt är skaftade, ovala, blåskimrande, med bara två eller tre knoppfjäll. Bladen existerar veckade, blanka, mörkgröna nästan runda samt i spetsen urnupna, unga blad existerar starkt klibbiga. Bladen gulnar inte ifall hösten utan faller av gröna. Klibbal blommar på bar kvist. Hanblommorna sitter i långa hängen, medan Klibbalhonblommorna sitter i korta axlika hängen vilka efter fruktmognaden utvecklas till så kallade alkottar, blomställningar och 'kottar' är skaftade. Både han- och honhängen övervintrar nakna samt ofta sitter också gamla 'alkottar' kvar under vintern.
Klibbalen har kraftiga rötter samt på dess smårötter sitter knölar såsom är en kvävefixerande strålsvamp. Kvävet kommer också alen till del och alen kan sägas vara en markförbättrare. Kvävefixeringen är skälet till att alen förmå kosta på sig att tappa sina blad gröna. Lövfällningen sker sent.