Varför känner man ström i sig

Växelström

Nätspänningen i Sverige är V (enfas) samt V (trefas) växelspänning. Växel­spänningens frekvens anges i hertz (Hz) och anger hur många svängningar per sekund spänningen har.

Enfas växelspänning. Lägg märke till toppvärdet ( V) och det effektiva värdet ( V).

I Europa används frekvensen 50 Hz (50 perioder per sekund). Vid 50 Hz byter ­spänningen polaritet och strömmen riktning gånger per sekund. Spänningen inom svenska eluttag pendlar upp och ner från V till + V. för att vi talar om V beror vid att det är spänningens effektivvärde alternativt RMS (förkortning från engelskans Root Mean Square).

Spänningen =Toppvärdet=≈ V
√2√2

Formel på grund av beräkning av effektivvärde (RMS) vid enfas

Effektivvärdet av växelspänningen/strömmen är det värde såsom behövs för att utveckla samma konsekvens som vid en konstant likspänning/ström.

De tre faserna ligger förskjutna med ° alternativt en 1/3 period i förhållande mot varandra.

I ett trefassystem namnges de olika faserna L1, L2 o

Att f&#; str&#;m genom kroppen

När du får ström i dig fungerar kroppen vilket en strömledare. Alla vävnader har olika förmåga att leda ström. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har lägre förmåga att leda ström. Hur stor skadan blir beror främst på:

  • hur stark strömmen är
  • hur länge kroppen utsätts för strömmen
  • hur stor yta på kroppen som är i kontakt med strömmen
  • vilken väg vilket strömmen tar genom kroppen.

Om huden är fuktig och kontaktytan stor ökar risken för allvarliga skador. Om strömmen passerar hjärtat kan det leda till döden.

Vilka skador får man av el?

Det är kapabel vara svårt att upptäcka alla skador som man får i samband tillsammans en strömgenomgång, eftersom strömmen kan dela sig i kroppen och p&arin

Logga in för en bättre upplevelse

De medicinska effekterna av en elektrisk strömgenomgång existerar beroende av flera faktorer. Dels den elektriska strömstyrkan och varaktighet, dels strömmens väg genom kroppen/kroppsdel och dels strömmens frekvens. Strömstyrkan (mäts i ampere, A) påverkas i sin tur dels från den drivande spänningen, dels av kontaktytorna hos den exponerade personen samt från motståndet i de kroppsdelar där strömmen går. Vid så kallade högspänningsolyckor, (> VAC eller > VDC), är inom regel den drivande spänningen tillräcklig till att driva en så stor ström att skadliga energier överförs under ett bråkdel av en sekund.

AC=växelström, DC=likström, V=Volt, A=Ampere

Vid lägre spänningar påverkar kontaktytornas storlek och hudmotståndet i betydande grad strömstyrkan. Vid stora kontaktytor och särskilt angående huden är svettig (god elektrisk kontakt) kan spänningar långt under V medföra allvarliga skadeeffekter även vid en relativt kort exponeringstid. Om kontaktytorna är relativt

Vad g&#;r jag vid en elolycka?

Kontakta ständigt sjukvården

Även elolyckor som inte upplevs liksom allvarliga kan ge svåra följder. Uppsök därför alltid sjukvården om du har:

  • fått ström genom kroppen
  • fastnat en kortare stund nära strömkällan
  • träffats av en ljusbåge
  • råkat ut för blixtnedslag.

Kontakta sjukvården även om olyckan ej verkar så allvarlig och berätta för att den är orsakad av el. plats påstridig om du inte får hjälp. Även vid mindre strömgenomgång är detta viktigt att bli undersökt ordentligt samt att få skadan införd i sjukjournalen. Skadorna kan nämligen visa sig först senare i livet.

LÄS MER: Att få ström genom kroppen

Om du får ett lättare elstöt

Lättare elstötar är oftast ofarliga, även om de kan kännas obehagliga. Kanske har du r&ari