Varför är suveränitet viktigt

Internationell rätt

Lästid 2 minuter

Ett väl operativ internationellt rättssystem behövs för att behärska skydda folk i världens länder ifrån väpnade konflikter och statligt maktmissbruk. Sedan andra världskrigets slut har FN (bildades ) arbetat aktivt med att erhålla detta att fungera. Men ännu återstår många hinder som måste överbryggas. Den största problemet är frågan om dem enskilda staternas suveränitet (självbestämmanderätt).

Tanken på en internationellt rättssystem har funnits i hundratals år ända sedan westfaliska fredens dagar vid mitten av talet då stater blev centrala inom det internationella systemet (den internationella arenan där samspelet mellan världens stater sker). Då bestämdes för att staterna skulle ha självbestämmanderätt (suveränitet) angående allt som hände inom dess egna gränser.

Internationell rätt - diplomatiska grunder

Internationell korrekt reglerar endast relationerna mellan staterna inom det internationella systemet. Internationell rätt grundar sig på:

  • Skyldighet att skydda

    Vid ett toppmöte i FN enades världens länder om en färsk folkrättslig princip: Skyldighet att Skydda eller Responisbility to Protect (&#;RtoP&#; eller &#;R2P&#;). Syftet var att ge världssamfundet större tillfälle att ingripa för att skydda civilbefolkningar från folkmord, etnisk rensning, krigsbrott samt brott mot mänskligheten. Denna princip existerar ett verktyg för att i inledande hand förhindra att dessa övergrepp begås, men även för att ingripa angående det förbyggande arbetet misslyckas.

    Att rädda kommande generationer undan krigets gissel var redan från starten en av FN:s huvuduppgifter. Men världens konflikter och förståelsen till vad säkerhet innebär har förändrats sedan FN bildades. Idag utspelar sig flera konflikter inom stater i stället på grund av mellan dem, och civilbefolkningen drabbas ofta i mycket hög grad genom t ex våldtäkter som strategiskt krigföring, hungersnöd och flyktingproblematik. I flertal fall besitter civila systematiskt dödats, ibland på uppmaning av la

    Suveränitetsprincipen och humanitär intervention

    Folkrätten

    Folkrätt existerar en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler såsom styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till på grund av att skydda folket inom länderna.

    Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) samt mänskliga rättigheter.

    Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.

    Folkrätten och bestämmelser ifall krigslagar och beskydd av civilbefolkningen besitter kommit att omfatta fyra olika brottstyper som infördes i Nürnbergprocessen efter andra världskriget och som därefter blivit enstaka del av FN-stadgarna: brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, brott mot freden och folkmord.

    Bro

    .