Svenska skolans utveckling

Om svensk skola och utbildning

Individuell studieplan

Nyanlända studenter i årskurs 7 - 9 samt alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha en individuell studieplan. Planen ska följa eleven genom kurera utbildningen och revideras vid behov. Oftast är det en lärare som tar fram planen tillsammans med eleven, dock det är rektorn som har ansvaret för att skolan tar fram enstaka plan och att eleven är delaktig.

Bedömning och lärande

I undervisningen samtalar läraren tillsammans eleverna om hur de ska utföra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vilket de redan kan. Läraren, eleven egen och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda studenter framåt i deras lärande. Det existerar viktigt att eleven själv får medvetande för sitt lärande och sitt behov av utveckling.

Utvecklingssamtal

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och vårdnadshavare till omyndig elev träffas för att vandra igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utv

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Lästid 14 minuter

Kan du läsa det denna plats har du säkert gått i lärcentrum. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och dem flesta tycker inte att det existerar något konstigt med det. Men därför har det inte alltid varit. till år sedan, på talet, var detta till exempel bara några få från pojkarna som gick i skolan. på grund av flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur unge hade det i skolan förr således upptäcker man snart att skolor kunna se ut på många olika sätt och att den skola vi äger idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr.

Artikel

Bild: Mölndals stadsmuseum

Flickor och pojkar sittande i skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. Fröken stående vid katedern. Bilden är tagen kring förra sekelskiftet.

Kyrkan kontrollerade folkets läskunnighet

Skolor besitter det funnits i Sverige (inkl. Skåne) sedan tidig medeltid. Bland de inledande var katedralskolorna i Lund (), Uppsala () och Linköping (). Dessa skolor var e

Folkskolan

Lästid 2 minuter

Genom folkskolestadgan blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan tidigare hade dock de flesta kunnat studera bl.a. tack vare de frivilliga skolor som fanns i många församlingar.

Folkskolan förutsatte att barnen skulle lära sig för att läsa hjälpligt hemma. När detta visade sig vara svårt i industrialismens alltmer föränderliga samhälle, inrättades från "småskolor" liksom förberedande skolor.

Kvaliteten på lärarna skiftade rejält; vid mindre folkskolor krävdes inte examinerade lärare, istället kunde äldre soldater anlitas.

Kyrkans grepp om folkskolan var starkt genom kyrkoherdens ordförandeskap i skolrådet och kontrollen över lärarseminarierna.

Folkskolan kunde tillgodose flera gruppers krav. Staten ville att underklassens ungar skulle kunna läsa, räkna och notera samt studera katekesen och Bibeln. Bönderna stödde folkskolan men ogillade läroverk samt universitet, som betraktades som överklassens skolor, medan liberalernas i

Skolans historia

Under medeltiden utvecklades katedralskolor (även kallat stiftskola eller domkyrkoskola) som plats knutna till domkyrkor i biskopsstäderna, samt här utbildades i första hand präster. Vid Laterankonciliet (ett kyrkomöte i Lateranpalatset i Rom) beslutades det att varenda katolsk katedral skulle ha en katedralskola, där klerkerna (prästerna) skulle få kostnadsfri undervisning.

År sände påven inom Rom, Innocentius IV, ett sändebud mot Sverige där han sammankallade till en kyrkomöte i Skänninge. På mötet beslutades det att det vid varje domkyrka skulle inrättas en skola för kurs av blivande präster. Vid prästskolorna skulle unga pojkar redan från sjuårsåldern tas emot, och de skulle få föda och husrum samt studera i tid.

Under den största delen från medeltiden fanns det i Norden inga andra skolor än för de vilket ville bli präst, utan ville man ha en universitetsutbildning fick man utflykt till kontinenten, ofta till Paris var ett universitet redan grundats på talet.